Tack vare screening som kan hjälpa till att upptäcka cancer tidigt och framsteg inom medicinen har cancer blivit mer behandlingsbar och överlevnaden har ökat för flera typer av cancer. American Cancer Society konstaterar: "Risken att dö i cancer i USA har minskat under de senaste 28 åren enligt den årliga statistik som rapporteras av American Cancer Society (ACS). Dödligheten i cancer för män och kvinnor tillsammans minskade med 32 % från sin topp 1991 till 2019, det senaste året för vilket uppgifter fanns tillgängliga. En del av denna nedgång verkar vara relaterad till en ökning av andelen personer med lungcancer som lever längre efter diagnosen, delvis på grund av att fler personer diagnostiseras i ett tidigt skede av sjukdomen."
Det är dock ingen lätt resa att besegra cancer och det finns fortfarande många cancerformer som är svåra att diagnostisera i ett tidigt skede, vilket minskar överlevnaden, t.ex. bukspottkörtelcancer. ACS förklarar: "Bukspottkörtelcancer är svår att hitta tidigt. Bukspottkörteln ligger djupt inne i kroppen, så tidiga tumörer kan inte ses eller kännas av vårdpersonal under rutinmässiga fysiska undersökningar. Människor har vanligtvis inga symtom förrän cancern har blivit mycket stor eller redan spridit sig till andra organ."
I år beräknas 62 210 personer (32 970 män och 29 240 kvinnor) få diagnosen bukspottkörtelcancer, enligt ACS, och cirka 49 830 personer (25 970 män och 23 860 kvinnor) kommer att dö i bukspottkörtelcancer. Bukspottkörtelcancer står för cirka 3 % av all cancer i USA och cirka 7 % av alla dödsfall i cancer. Den är något vanligare hos män än hos kvinnor." CNN rapporterar: "Ungefär 95 procent av personer med bukspottkörtelcancer dör av den, säger experter. Den är så dödlig eftersom det under de tidiga stadierna, när tumören skulle vara mest behandlingsbar, vanligtvis inte finns några symtom. Den tenderar att upptäckas i avancerade stadier när buksmärtor eller gulsot kan uppstå. För närvarande finns det inga allmänna screeningverktyg."
Att känna till riskfaktorer och tidiga symptom kan rädda ditt liv och Eat This, Not That! Health har talat med experter som berättar vad man bör veta om bukspottkörtelcancer. Läs vidare - och för att säkerställa din och andras hälsa får du inte missa dessa säkra tecken på att du redan har haft COVID .
1 Vad du bör veta om bukspottkörtelcancer
Dr Kimmerle Cohen , hepatopankreatisk ochobiliär kirurg och kirurgisk onkolog vid Palm Beach Health Network Physician Group (PBHNPG), vice chef för kirurgin vid Palm Beach Gardens Medical Center och anställd vid Good Samaritan Medical Center, berättar: "Bukspottkörtelcancer har den högsta dödligheten av alla större cancerformer. Den är för närvarande den tredje vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall i USA, efter lung- och tjocktarmscancer. Den är svår att upptäcka eftersom symtomen kanske inte visar sig förrän sent i sjukdomsförloppet."
Debashish Bose , MD PhD FACS, chef för kirurgisk onkologi, chef för Center for Hepatobiliary Disease, Mercy Medical Center, Baltimore, säger: "Folk bör veta att bukspottkörtelcancer tyvärr har en mycket dålig prognos och att den ökar. Bukspottkörteln är en körtel som tillverkar matsmältningsenzymer och hormoner som kontrollerar blodsockret och matsmältningskanalens aktiviteter. De flesta cancerformer i bukspottkörteln uppstår från celler som utgör slemhinnan i de rör som leder matsmältningssaft in i tarmen, så kallade dukter."
2 Det är svårt att upptäcka bukspottkörtelcancer
Dr Cohen säger: "Det finns inget test för tidig upptäckt av bukspottkörtelcancer och ingen rutinmässig screeningprocess för att upptäcka den. Endast patienter med starka genetiska faktorer har screeningprotokoll för tidig upptäckt. Bukspottkörtelcancer kommer att kräva mer forskning och mer finansiering för att hitta test för tidig upptäckt. I dagsläget är överlevnadsgraden för bukspottkörtelcancer dystra 9 procent. Kirurgi är den enda chansen till bot och endast 20 procent av fallen med bukspottkörtelcancer är kirurgiska kandidater. Om ingen ytterligare forskning eller utveckling kommer till stånd kommer bukspottkörtelcancer att bli den näst vanligaste dödsorsaken i cancer."
Dr Bose tillägger: "På grund av sin placering ger bukspottkörtelcancer vanligtvis inga symtom förrän den är långt framskriden. Det finns inget screeningverktyg för bukspottkörtelcancer, som en koloskopi eller en mammografi. Det finns inga bra blodtester för att screena för bukspottkörtelcancer, som PSA. För vissa personer är det möjligt att genomföra en operation för att ta bort bukspottkörtelcancer, vilket är det enda sättet att uppnå "lång" överlevnad på lång sikt, men under de bästa omständigheterna lever personer med bukspottkörtelcancer i genomsnitt 2-3 år efter diagnosen, och endast cirka 1 av 4 personer som kan genomgå en operation överlever till 5 år."
3 tecken på cancer i bukspottkörteln
Dr Cohen förklarar: "Symtom på bukspottkörtelcancer är viktnedgång, ökat blodsocker, smärta i magen, gulsot och illamående."
Depression
Enligt en artikel skriven av läkarna T. Geukens, MD och J. Verheezen, MD, "Ända sedan början av 1930-talet har man sett ett samband mellan bukspottkörtelcancer och depression. Prevalensen av depression är högre hos patienter med bukspottkörtelcancer än hos patienter med andra bukneoplasier, och psykiatriska symtom föregår ofta somatiska symtom. Trots ytterligare forskning om denna samtidiga förekomst är den verkliga interaktionsmekanismen fortfarande oklar. Att veta vad som utgör den biologiska länken mellan depression och bukspottkörteltumör kan vara av stor betydelse för den framtida diagnostiska och terapeutiska behandlingen av dessa patienter. Olika teorier har föreslagits. Plausibla är att depressionen framkallas av cytokiner, särskilt IL-6, förändringar i tryptofan-kynurenin-, glutamat- och serotoninvägarna och antikroppar som stör hjärnans funktion direkt eller via serotonin. Depression som orsakar cancer är också möjligt, men hittills av okänd betydelse för bukspottkörtelcancer. All denna information sammantaget gör att depressiva symtom har diagnostisk betydelse vid bukspottkörtelcancer. Insikterna banar väg för utveckling av riktade terapier, som förhoppningsvis kommer att genomföras i klinisk praxis i framtiden."
Utvidgning av gallblåsan eller levern
American Cancer Society säger: "Om cancern blockerar gallgången kan gallan samlas i gallblåsan och göra den större. Ibland kan en läkare känna detta (som en stor klump under höger sida av bröstkorgen) vid en fysisk undersökning. Det kan också ses på bilddiagnostiska undersökningar. Bukspottkörtelcancer kan också ibland förstora levern, särskilt om cancern har spridit sig dit. Läkaren kanske kan känna kanten av levern under höger bröstkorg vid en undersökning, eller så kan den stora levern ses på bildundersökningar."
Illamående och kräkningar
ACS skriver: "Om cancern trycker på den bortre delen av magsäcken kan den delvis blockera den och göra det svårt för maten att komma igenom. Detta kan orsaka illamående, kräkningar och smärta som tenderar att bli värre efter att ha ätit."
Smärta i mage eller rygg
Enligt ACS: "Smärta i buken eller ryggen är vanligt vid bukspottkörtelcancer. Cancer som börjar i bukspottkörtelns kropp eller svans kan växa sig ganska stor och börja trycka på andra närliggande organ, vilket orsakar smärta. Cancern kan också sprida sig till de nerver som omger bukspottkörteln, vilket ofta orsakar ryggsmärta. Smärta i buken eller ryggen är ganska vanligt och orsakas oftast av något annat än bukspottkörtelcancer."
Blodproppar
ACS förklarar: "Ibland är den första ledtråden om att någon har cancer i bukspottkörteln en blodpropp i en stor ven, ofta i benet. Detta kallas djup ventrombos eller DVT. Symtomen kan vara smärta, svullnad, rodnad och värme i det drabbade benet. Ibland kan en bit av proppen brytas av och vandra till lungorna, vilket kan göra det svårt att andas eller orsaka bröstsmärta. En blodpropp i lungorna kallas för lungemboli eller PE. Att ha en blodpropp betyder ändå vanligtvis inte att du har cancer. De flesta blodproppar orsakas av andra saker."
Mayo Clinic säger: "Tecken och symtom på bukspottkörtelcancer uppträder ofta inte förrän sjukdomen är långt framskriden. De kan omfatta följande:
- Magsmärtor som strålar ut i ryggen
- Förlust av aptit eller oavsiktlig viktminskning
- Gulfärgning av huden och ögonvitorna (gulsot)
- Ljusfärgade pallar
- Mörkfärgad urin
- Kliande hud
- Ny diagnos av diabetes eller befintlig diabetes som blir svårare att kontrollera
- Blodproppar
- Trötthet
4 Det är vanligt att ha bukspottkörtelcancer utan att veta om det
Dr Cohen säger: "Det är mycket vanligt att ha bukspottkörtelcancer utan att veta att man har det. Bukspottkörtelcancer är svår att hitta tidigt. Bukspottkörteln ligger djupt inne i kroppen, så tidiga tumörer kan inte ses eller kännas av vårdpersonal under rutinmässiga fysiska undersökningar. Människor har vanligtvis inga symtom förrän cancern har blivit mycket stor eller redan spridit sig till andra organ."
Nancy Mitchell, en registrerad sjuksköterska på Assisted Living Center, berättar: "Tecken och symtom på bukspottkörtelcancer tenderar att efterlikna andra sjukdomar. Till exempel kan smärta i mitten av ryggen vara ett tecken på smärta och inflammation i bukspottkörteln. Men de flesta människor avfärdar det som en muskelspänning eller en eventuell ryggskada. Patienterna tenderar att vänta med att besöka en läkare tills de har en triad eller fler symtom. Vid det laget hade cancern redan utvecklats."
5 modifierbara riskfaktorer för att minska risken
Dr Cohen säger: "Riskfaktorer för bukspottkörtelcancer är fetma, rökning, kronisk pankreatit och långvarig diabetes. Den viktigaste riskfaktorn är en familjehistoria av bukspottkörtelcancer. "
Mitchell tillägger: "Begränsa eller avstå från alkoholkonsumtion. Alkohol gör att bukspottkörtelns safter blir tjocka, vilket kan skapa blockeringar i kanalerna och leda till inflammation. Detta tillstånd är vad vi kallar "pankreatit". Inflammation är en cancerfrämjande faktor, så målet är att begränsa inflammatoriska utlösare i kroppen."
ACS säger: "Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för bukspottkörtelcancer. Risken att få bukspottkörtelcancer är ungefär dubbelt så hög bland personer som röker jämfört med dem som aldrig har rökt. Ungefär 25 % av bukspottkörtelcancrarna tros orsakas av cigarettrökning. Cigarettrökning och användning av rökfria tobaksprodukter ökar också risken. Risken för bukspottkörtelcancer börjar dock minska när en person slutar röka.
Övervikt (fetma) är en riskfaktor för bukspottkörtelcancer. Överviktiga personer (Body Mass Index [BMI] på 30 eller mer) löper 20 % större risk att drabbas av bukspottkörtelcancer. Att gå upp i vikt som vuxen kan också öka risken. Att bära extra vikt runt midjan kan vara en riskfaktor även hos personer som inte är särskilt överviktiga.
Bukspottkörtelcancer är vanligare hos personer med diabetes. Orsaken till detta är inte känd. Den största risken finns hos personer med typ 2-diabetes. Denna typ av diabetes ökar hos barn och ungdomar eftersom fetman i dessa åldersgrupper också ökar. Typ 2-diabetes hos vuxna är också ofta relaterad till övervikt eller fetma. Det är inte klart om personer med typ 1-diabetes (ungdomsdiabetes) har en högre risk."
