Tjocktarmscancer, även kallad kolorektalcancer, är den tredje vanligaste cancern som diagnostiseras i USA. Enligt American Cancer Society beräknas det finnas 106 180 nya fall av tjocktarmscancer och 44 850 nya fall av rektalcancer för 2022. "Kolorektalcancer är den tredje vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall hos män och kvinnor, och den näst vanligaste orsaken till dödsfall i cancer när siffrorna för män och kvinnor kombineras. Den förväntas orsaka cirka 52 580 dödsfall" i år. ACS säger: "Totalt sett är livstidsrisken för att utveckla kolorektalcancer: ungefär 1 på 23 (4,3 %) för män och 1 på 25 (4,0 %) för kvinnor."
För mer än två decennier sedan började en förändring av demografin för tjocktarmscancer och det har skett en minskning av antalet fall hos äldre personer och en ökning hos unga vuxna under 50 år, och hälsovårdsmyndigheterna är inte helt säkra på varför. ACS uppger: "Antalet personer som varje år får diagnosen tjock- eller ändtarmscancer har totalt sett minskat sedan mitten av 1980-talet, främst på grund av att fler människor låter sig undersökas och ändrar sina livsstilsrelaterade riskfaktorer. Från 2013 till 2017 minskade incidensen med cirka 1 % varje år. Men denna nedåtgående trend gäller främst äldre vuxna och döljer en ökande incidens bland yngre vuxna åtminstone sedan mitten av 1990-talet. Från 2012 till 2016 ökade den varje år med 2 % hos personer yngre än 50 år och 1 % hos personer mellan 50 och 64 år. "
Precis som alla andra cancerformer är tjocktarmscancer dödlig, men med tidig upptäckt kan den behandlas och det finns sätt att minska risken. "Upp till 80 procent av tjocktarmscancer kan förebyggas genom livsstil, kost och fysisk aktivitet", säger Anton Bilchik , MD, PhD, kirurgisk onkolog och avdelningsordförande för allmänkirurgi vid Providence Saint John's Health Center och chefsläkare vid Saint John's Cancer Institute i Santa Monica, Kalifornien. Ät det här, inte det där! Health har talat med cancerexperter som delar med sig av vad man bör veta om tjocktarmscancer och hur man kan undvika den. Som alltid ska du rådgöra med din läkare för medicinska råd. Läs vidare - och för att säkerställa din och andras hälsa får du inte missa de här säkra tecknen på att du redan har haft COVID.
1 Du kan ha tjocktarmscancer utan att veta om det
Dr Bilchik säger: "De flesta patienter med tjocktarmscancer har inga uppenbara symtom, särskilt om det är i ett tidigt skede. Symtomen kan vara ospecifika som rektalblödning, oförklarlig viktnedgång, uppblåsthet, buksmärta, illamående och kräkningar."
Misagh Karimi , läkare, medicinsk onkolog som specialiserat sig på gastrointestinala cancerformer vid City of Hope Orange County Lennar Foundation Cancer Center i Irvine, Kalifornien, och chef för den kliniska verksamheten vid City of Hope Newport Beach Fashion Island förklarar: "Patienter med kolorektalcancer kanske inte har några symtom alls, eller så kan deras symtom vara desamma som vid andra gastrointestinala problem. Utan symtom kan polyper som innehåller cancerceller sitta kvar i tjocktarmsväggen i inte bara månader utan i flera år. När allvarliga symtom uppstår har cancern vanligtvis gått vidare till ett mer avancerat stadium.
Detta är en av många anledningar till att man bör känna till sin familjehistoria och berätta för sin läkare om något känns fel. Om symtomen kan orsakas av kolorektalcancer finns det screeningtester som kan göras för att hitta orsaken. På City of Hope erbjuder vi toppmoderna screeningundersökningar för kolorektalcancer, inklusive koloskopier, DNA-testning av avföring och genetisk testning."
2 Det finns varningstecken som människor ofta missar eller ignorerar.
Toufic Kachaamy , MD, FASGE, AGAF Interventional Program Specialist, Cancer Treatment Centers of America (CTCA), Gastroenterology and Endoscopy, säger: "Rektala blödningar, särskilt hos unga vuxna. Det tillskrivs ofta hemorrojder och leder till förseningar i diagnosen. Varje rektal blödning måste utvärderas. Prata med din läkare om en koloskopi om du upplever detta symptom."
Dr Karimi säger: "Varningssignaler som man bör meddela sin läkare är bland annat: en förändring av tarmvanorna som varar under en längre tid (mer än några dagar), blödning i ändtarmen, blod i avföringen, buksmärta, kramper, svaghet eller trötthet, uppblåsthet, oavsiktlig viktnedgång, illamående och kräkningar. Dessa symtom kan likna symtom på gastrointestinala sjukdomar eller tillstånd som inte är relaterade till cancer, och det är viktigt att ta upp dessa bekymmer med din läkare så att de kan åtgärdas."
3 Ställ frågor
Dr Karimi råder: "Om du har fått diagnosen kolorektalcancer bör du rådgöra med en läkare som specialiserat sig på sjukdomen innan du påbörjar behandlingen. En kolorektalcancerspecialist med kunskap om de senaste framstegen inom forskning och behandling kan hjälpa dig att fullt ut förstå dina alternativ så att du kan fatta bästa möjliga beslut. Med tillgång till specialiserad expertis och ledande behandlingar kan prognosen för kolorektalcancer vara mycket positiv.
Följande frågor kan hjälpa dig att vägleda samtalet med din läkare:
- Vilket stadium av cancer har jag? Vad betyder det?
- Vilka är mina behandlingsval? Vilket rekommenderar du för mig? Varför?
- Ska jag få en second opinion?
- Vilka är de förväntade fördelarna med varje typ av behandling?
- Vilka är riskerna och möjliga biverkningar med varje behandling? Vad kan man göra för att kontrollera biverkningarna?
- Kommer jag att ha mer än en typ av behandling? Hur kommer min behandling att förändras över tiden?
- Hur lång tid kommer det att ta för mig att återhämta mig från behandlingen?
- Kommer jag att kunna arbeta eller gå i skolan medan jag behandlas?
- Hur stor är chansen att cancern kommer tillbaka?
- Hur lång tid tar behandlingen?
- Vad kan jag göra för att förbereda mig för behandling?
- Skulle en klinisk prövning vara rätt för mig? Kan du hjälpa mig att hitta en?
- Vilken typ av stöd har du för mig och min familj?
Dr Kachaamy säger: "Diagnosen cancer är en stressande händelse. Många frågor kommer att dyka upp, men här är några förslag:
- Vilket stadium är jag i?
- Vilka är mina chanser till långvarig remission (att vara cancerfri i över fem år)?
- Arbetar du på ett multidisciplinärt sätt med många specialiteter involverade i min vård?
- Om jag behöver opereras, hur specialiserad är min kirurg i mitt tillstånd?
- Är min onkolog specialist på tjocktarmscancer?"
4 livsstilsval gör skillnad
Dr Karimi berättar: "Jag rekommenderar mina patienter en näringsrik, fullvärdig kost med mycket fibrer (särskilt i frukt och grönsaker). Att äta kött med måtta är fördelaktigt, eftersom forskningsstudier visar ett samband mellan kolorektal cancer och hög köttkonsumtion under långa perioder. Andra hälsosamma vanor som jag rekommenderar människor att anta är att minimera alkoholkonsumtionen och undvika tobaksprodukter.
Vi vet också att motion är en viktig del av individens allmänna hälsa, och vi ser att mer motion och mindre stillasittande påverkar risken för kolorektalcancer. Hälften av de diagnostiserade patienterna i den yngre åldersgruppen är överviktiga. Som medicinsk onkolog som träffar patienter varje dag ser jag med egna ögon hur svårt det kan vara att ändra sitt beteende, men även små förändringar gör stor skillnad. Försök att ta för vana att promenera 10 minuter extra per dag eller att välja fullvärdig mat i stället för högförädlad mat när du vill ha ett mellanmål. Det bästa sättet att stoppa cancer är att förebygga den från början, och ju tidigare du gör hälsosamma val, desto större är de potentiella fördelarna."
Dr Bilchik rekommenderar följande hälsosamma vanor för att minska risken för tjocktarmscancer: "Kost som innehåller frukt och grönsaker. Begränsa intaget av rött kött och bearbetad mat. Motionera minst 30 minuter.
5 Screeningar är otroligt viktiga
Dr Kachaamy betonar: "Rutinundersökningar är mycket viktiga. Du bör hålla dig till det program du anmäler dig till och inte skjuta upp det. Att ha möten i förväg gör det lättare att följa upp dem, så boka ett möte tidigt och inte i sista minuten. Årliga screeningar för tjocktarmscancer görs med avföringsprov. En koloskopi vid den första screeningen är standard, och om du har en genomsnittlig risk bör den göras vart tionde år."
Dr Karimi säger: "Det är mycket viktigt att genomgå de rekommenderade undersökningarna och det är inte för tidigt att tänka på dem om man är i 40-årsåldern. American Cancer Society rekommenderar att personer med genomsnittlig risk för kolorektalcancer börjar med regelbunden screening vid 45 års ålder. Uppföljande koloskopier bör göras vart 1-3:e år, beroende på individens risk och resultaten från det första testet. Screening kan bidra till att förebygga tjocktarmscancer genom att upptäcka tillväxter (polyper) som kan avlägsnas innan de förvandlas till cancer. I de flesta fall börjar tjocktarmscancer som en polyp. Ofta kan polyper avlägsnas under en koloskopi. Om cancerceller fortfarande finns kvar i tjocktarmen efter en koloskopi kan den delen avlägsnas med kirurgi, som ofta är minimalt invasiv. Om cancern har spridit sig utanför tjocktarmen kan du också behöva kemoterapi eller strålbehandling.
Under de senaste åren har vi sett framsteg i behandlingen av kolorektalcancer med riktade terapier och immunterapiläkemedel. Och det finns spännande innovationer som utvecklas på City of Hope. Våra forskare forskar om ett cancerdödande virus som skulle kunna hjälpa immunförsvaret att bekämpa tjocktarmscancer, samt om ett botaniskt medel som kan hjälpa till att behandla kemoresistent tjocktarmscancer.
Det är viktigt att man följer med på undersökningar och läkarbesök. Fördröj inte en koloskopi och låt inte ångest hindra dig från att låta dig undersökas. Kolorektalcancer är mycket behandlingsbar när den upptäcks tidigt. Din läkare och ditt vårdteam kan svara på frågor om dina individuella hälsorisker i samband med kolorektalcancer, och om du är 45 år eller äldre kan du fråga om du vill bli undersökt. Dessa tester kan rädda ditt liv."
