Tjocktarmscancer är ganska vanligt och förekommer hos en av ungefär 25 personer under deras livstid. Det är den näst vanligaste orsaken till dödsfall i cancer i USA. I dag vet vi att tjocktarmscancer diagnostiseras hos en ännu yngre befolkning, och ~10 % av de nya fallen inträffar hos patienter under 50 år. Riktlinjerna för screening har nyligen ändrats och föreslår att screening för kolorektalcancer bör påbörjas vid 45 års ålder hos patienter utan familjehistoria. Läs vidare för att upptäcka symtomen.
1 Kan man ha tjocktarmscancer utan att veta om det?
Det är inte ovanligt att man har tjocktarmscancer utan att veta om det, eftersom tidig cancer ofta inte ger några symptom. Detta beror ofta på att cancerfallen är så små att de inte orsakar några märkbara symtom som smärta, blödning eller tarmstopp. Dessutom utforskas cancer ibland hos yngre patienter inte heller ofta som en möjlig orsak till symtomen tidigt i utredningen.
2 Vilka livsstilsval kan minska risken för kolorektalcancer?
Vi vet att kost som innehåller frukt, grönsaker och fullkorn har kopplats samman med en minskad risk för att utveckla tjock- och ändtarmscancer. Vi vet också att en kost som innehåller mycket rött kött (nötkött, fläskkött, lammkött) och
3 Vilka är symptomen på tjocktarmscancer?
Många gånger finns det tyvärr inga varningssignaler. För patienter med cancer i vänstra delen av tjocktarmen kan blödningar i samband med avföring felaktigt tillskrivas hemorrojder. Människor kan också avfärda nya svårigheter att passera sina tarmrörelser eller ny uppblåsthet som förstoppning eller irritabelt tarmsyndrom, när det kan representera en tumör som orsakar en blockering. Oförklarlig eller oförutsedd viktnedgång kan också vara ett varningstecken för cancer i allmänhet.
4 Vad bör du veta om du nyligen har fått diagnosen tjocktarmscancer?
Den första frågan som en patient bör ställa till sin läkare efter diagnosen är sjukdomens stadium. Detta innebär vanligen en diskussion om hur cancern är involverad i tjocktarmen, de omgivande lymfkörtlarna och eventuella andra organ i bröstet eller buken. Beroende på vad som hittas på de första datortomografierna kan patientens läkare göra lämpliga hänvisningar till en kolorektal kirurg och eventuellt en medicinsk onkolog inom GI.
Om patienterna har en stark familjehistoria av tjock- eller ändtarmscancer bör de se till att lämpliga genetiska tester utförs. De bör också fråga om testning har utförts på just deras tumör eller biopsiprov för de vanligaste genetiska markörerna för tjocktarmscancer. Förekomsten eller frånvaron av dessa markörer kan ofta vara till hjälp för att avgöra vilka kemoterapeutiska medel som kan vara framgångsrika. Slutligen kan diagnosen, precis som alla andra cancerformer, orsaka en enorm stress, och
5 Är koloskopier viktiga?
Screening av kolorektalcancer är mycket viktigt - eftersom tjock- och ändtarmscancer kan förebyggas genom att polyper i tjocktarmen avlägsnas innan de utvecklas till cancer. Tidiga cancerformer kan också avlägsnas endoskopiskt innan de blir invasiva.
Det är viktigt att patienterna börjar sin screening vid lämplig ålder - 45 år för dem som inte har någon familjehistoria av tjock- och ändtarmscancer, och eventuellt tidigare för dem som har en stark familjehistoria (diskussion om ålder för första screening och screeningmetod kan diskuteras med din primärvård, läkare eller gastroenterolog).
Baserat på resultaten från den första koloskopin kan din gastroenterolog informera dig om hur ofta du kommer att behöva följa upp undersökningen och vilka uppföljningsmetoder som finns tillgängliga.
